Minna Kangasmaa valdes till ordförande för Finlands Bildkonstorganisationers Förbund.



Skulptören Minna Kangasmaa från Uleåborg har valts till ny ordförande för Finlands Bildkonstorganisationers Förbund (SKjL). Minna Kangasmaas tvååriga mandatperiod som ordförande för SKjL började den 1 januari 2016.


NY ORDFÖRANDE FÖR FINLANDS BILDKONSTORGANISATIONERS FÖRBUND MINNA KANGASMAA

Skulptören Minna Kangasmaa från Uleåborg har valts till ny ordförande för Finlands bildkonstförbund (SKjL). Kangasmaa är medlem i Finska Skulptörförbundet och medlem i Uleåborgs konstnärsförbund -63. Hon har bland annat varit ordförande för Uleåborgs konstnärsförbund. Kangasmaa har varit särskilt engagerad i att utveckla konstnärernas försörjning och sysselsättning. Hon var utvecklare och projektledare för Uleåborgs konstnärsverkstad, Finlands första konstnärsarbetsprojekt som grundades under Uleåborgs stads kulturförvaltning, åren 1994-1999. Kangasmaas vägledande princip har varit att göra konstnärsyrket till en vardaglig företeelse och därigenom stärka konstnärens ställning i fråga om social trygghet.

Minna Kangasmaas tvååriga mandatperiod som ordförande för Finlands Bildkonstorganisationers Förbund började den 1 januari 2016. Enligt henne har SKjL en egen viktig nisch inom konstvärlden. "SKjLs roll är just att genom sina 50 medlemsföreningar även konstnärer som inte är personliga medlemmar i andra nationella organisationer faller under Konstnärsgillet i Finland paraply. Jag ser att SKjLs betydelse ligger i dess kollektiva kraft."

Finlands Bildkonstorganisationers Förbund centrala uppgift är att skydda bildkonstnärernas regionala intressen. SKjL strävar efter att utjämna skillnader i försörjning, arbetsmöjligheter och exponering av olika bildkonstgenrer och bildkonsttjänster för bildkonstnärer som bor i olika delar av vårt land. Kangasmaa anser att utmaningen för SKjL vad gäller uppgifter är att eliminera överlappande verksamhet med Konstnärsgillet i Finland och andra föreningar.

”Det vore också bra för SKjL att profilera sig genom sina medlemsföreningar och därmed hitta de uppgifter som är viktiga och aktuella. Det är tydligt att något behöver utvecklas för att förbättra konstnärernas anställningsmöjligheter, särskilt om socialförsäkringen försvagas ytterligare. SKjL kan åtminstone göra bildkonstnärernas arbete känt. Genom att lyfta fram information om sina medlemsföreningars verksamhet och de gallerier, konstutlåningsföretag och residens som de driver, kan man också främja bildkonstens integration i samhället. Enligt min mening har konsten tyvärr ofta bara social betydelse när den kan utnyttjas som en främjare av ekonomi och andra varor. Konsten har förlorat mycket av sitt inneboende värde. Konsten utkämpar nu en hård kamp för sin del. För att konsten ska överleva är det viktigt att kunna förena de olika konstfälten, och det är här vikten av kollektiv kraft kommer in i bilden. Jag tror att konst och konstnärer kommer att överleva om aktörerna inom fältet vet hur man kombinerar ett brett spektrum av upphovsmännens gemensamma intressen.”









och medlem i Uleåborgs konstnärsförbund -63. Hon har bland annat varit ordförande för Uleåborgs konstnärsförbund. Kangasmaa har varit särskilt engagerad i att utveckla konstnärernas försörjning och sysselsättning. Hon var utvecklare och projektledare för Uleåborgs konstnärsverkstad, Finlands första konstnärsarbetsprojekt som grundades under Uleåborgs stads kulturförvaltning, åren 1994-1999. Kangasmaas vägledande princip har varit att göra konstnärsyrket till en vardaglig företeelse och därigenom stärka konstnärens ställning i fråga om social trygghet.

Minna Kangasmaas tvååriga mandatperiod som ordförande för Finlands Konstnärsföreningar började den 1 januari 2016. Enligt henne har SKjL en egen viktig nisch inom konstvärlden. "SKjLs roll är just att genom sina 50 medlemsföreningar även konstnärer som inte är personliga medlemmar i andra nationella organisationer faller under Konstnärsföreningens paraply. Jag ser att SKjLs betydelse ligger i dess kollektiva kraft."

Finlands Konstnärsföreningars centrala uppgift är att skydda bildkonstnärernas regionala intressen. SKjL strävar efter att utjämna skillnader i försörjning, arbetsmöjligheter och exponering av olika bildkonstgenrer och bildkonsttjänster för bildkonstnärer som bor i olika delar av vårt land. Kangasmaa anser att utmaningen för SKjL vad gäller uppgifter är att eliminera överlappande verksamhet med Konstnärsföreningen och andra föreningar.

”Det vore också bra för SKjL att profilera sig genom sina medlemsföreningar och därmed hitta de uppgifter som är viktiga och aktuella. Det är tydligt att något behöver utvecklas för att förbättra konstnärernas anställningsmöjligheter, särskilt om socialförsäkringen försvagas ytterligare. SKjL kan åtminstone göra bildkonstnärernas arbete känt. Genom att lyfta fram information om sina medlemsföreningars verksamhet och de gallerier, konstutlåningsföretag och residens som de driver, kan man också främja bildkonstens integration i samhället. Enligt min mening har konsten tyvärr ofta bara social betydelse när den kan utnyttjas som en främjare av ekonomi och andra varor. Konsten har förlorat mycket av sitt inneboende värde. Konsten utkämpar nu en hård kamp för sin del. För att konsten ska överleva är det viktigt att kunna förena de olika konstfälten, och det är här vikten av kollektiv kraft kommer in i bilden. Jag tror att konst och konstnärer kommer att överleva om aktörerna inom fältet vet hur man kombinerar ett brett spektrum av upphovsmännens gemensamma intressen.”